Så pratar vi med barn som upplevt våld

Vi har alltid fler barn än kvinnor placerade i vårt skyddade boende. Internt kallar vi oss "mer en barnjour än en kvinnojour". Vår verksamhet anpassas i hög grad till barnen, något som ställer höga krav på arbetets utformning och kompetens. 

Den 1 juli 2021 trädde den nya lagen om barnfridsbrott i kraft. Sedan dess betraktas barn som upplevt våld och bevittnat våld i hemmet enligt lag som brottsoffer. Detta är en fråga som kvinnojoursrörelsen drivit under lång tid och för oss är det här förhållningssättet inte nytt, men lagen ger oss mer stöd i vårt arbete med barnen.

Att komma till skyddat boende

De första dagarna efter en placering i skyddat boende är det många praktiska saker som ska lösas och det kan vara turbulent för barnen. Många får under flykten inte all information och de förstår ofta inte vart de ska eller varför. En del saknar sin pappa. Andra vill inte ens nämna sin pappa. Några är ambivalenta.

Vid första mötet hos oss får de små barnen välja ett eget gosedjur, som de sedan får behålla. Varje barn tilldelas också en kurator som är kontaktperson genom hela placeringen.

Så pratar vi med barnen

Barnen som kommer till oss blir alltid erbjudna stödsamtal. Barn tar ofta på sig ett stort ansvar, bär på mycket skuld och har behov av att bearbeta sina upplevelser. Vår roll är att hjälpa dem att identifiera sina känslor, informera och att avlasta dem från skuld och skam.

Under samtalen använder vi oss ofta av pedagogiska verktyg, såsom nallekort (känslokort), ritblock och annat stödmaterial. Till exempel kan vi använda oss av ett dockhus där barnen kan få stöd i att kunna visa vad som har hänt.

Våra kuratorer är utbildade i Trappan och BRA-samtal, som är modeller för barnsamtal, och hela klientgruppen tillämpar förhållningssättet TraumaMedveten Omsorg och har god kunskap om hur ett trauma påverkar barn.

Vid placering i vårt skyddade boende gör vi alltid en orosanmälan till socialtjänsten eftersom barnet upplevt våld i hemmet. Vi ansöker om plats på förskola/skola och upprättar kontakt till vidare behandling vid behov.

Vid långa placeringar är det viktigt att försöka skapa en så normal tillvaro som möjligt för barnen. Vi erbjuder och uppmuntrat till sociala aktiviteter, vi ordnar födelsedagskalas och firar högtider.

De tuffaste placeringarna vi har är familjer som kommer från samma stad som jourens skyddade boende finns, vilket i undantagsfall kan behöva ske. Sådana placeringar sker alltid akut, och i de fallen ska familjen skyndsamt omplaceras till en annan del av landet. Att placeras i samma stad som förövare finns gör familjen, och i synnerhet barnen, otroligt isolerade då de av säkerhetsskäl inte alls kan lämna det skyddade boendet.

Barnansvarig på jouren

På jouren har vi en barnansvarig kurator som bevakar barnrättsperspektivet. Hon ingår bland annat i riksförbundet Unizons barnnätverk, en expertgrupp som bland annat anlitas av många statliga myndigheter i samband med att nya lagar, riktlinjer och ledningssystem som rör barn ska tas fram. Att ingå i barnnätverket ger oss stora möjligheter att påverka när vi ser brister i systemet, hos myndigheter och i lagstiftningen. Genom nätverket får vi även utbildningar och kontinuerlig information om vad som händer inom barnrättsområdet.

Under 2021 hade vi 21 barn placerade i vårt skyddade boende.